Har vi en vampyr i familjen eller är det en helt vanlig 2-åring?
Lillen är i något slags äta-allt-stadie. Ju hemskare, sliskigare och äckligare – desto bättre och godare försöker han inbilla mig att det är. Det är ofta när han blir arg som han säger att han ska äta något. Han hittar på vad som helst och jag tror att det är ett försök till något slags uppror efter som jag oftast då säger
-Nää usch det är äckligt!
Varvid hans svar blir
-Gott, gott (trots att han inte har smakat på det han säger att han ska äta, tack och lov).
ÄTA BIL
ÄTA DAMM
ÄTA PAPPER
ÄTA BAJS
ÄTA KISS
ÄTA DATOR
ÄTA DISKVATTEN
ÄTA ÖRON
ÄTA LILLASYSTER
En dag blev han tvär-ilsken och skrek ÄTA DÄCK samtidigt som han tog tag i sin leksaksbil och började tugga på däcken. Hallå??
Igår var det en “äta blod dag” mest hela dagen. Jag har slutat att reagera överhuvudtaget men jag måste säga att det blev liiiite tjatigt att höra om blod-ätandet stup i ett.
En dag skulle han äta lejon, och då sa jag att lejonet nog skulle äta upp honom långt innan han skulle kunna äta upp ett lejon. Och vips så var det inget mer tal om att äta lejon sen.
Undrar vad han ska äta imorgon.
