Idag blev jag arg på en dam i mataffären!
Leah låg och gnydde lite i vagnen eftersom hon var trött. Vi står i kön för att betala våra matvaror. Leah fortsätter att gny lite och helt plötsligt kommer det fram en dam som sticker fram huvudet mitt framför Leah och skakar hennes hand lite.
Jag hinner bara säga:
Nej men du behöver inte…
-LILLA GUMMAN VAD ÄR DET MED DEJ DÅ!!! säger hon.
Leah börjar naturligtvis att stor-tjuta, hon blev ju rädd stackarn.
Men hallå vad är det för fel på folk? Jag tror faktiskt att damen var fullt frisk och inte hade någon slags mental störning.
För det första så tycker jag inte att man som främling ska ta i andras bebisar!!!
För det andra så tycker jag att även bebisar har rätt till integritet. En vuxen människa vill väl inte att någon främling helt plötsligt ska sätta fram ansiktet mitt framför en och ta i en. Det vill inte bebisar heller, tror jag!
Liknande händelser har inträffat med Enzo också när han var liten. Han hade en filt över sin vagn då han var liten som skydd mot solen, och då kom det ibland fram helt främmande människor som lyfte på filten och tittade in och började prata. Enzo blev galen! Inte undra på eller? Tänk om ni satt hemma och åt frukost och rätt var det var så öppnar en okänd männsika dörren och kommer in och sätter sig ner och börjar prata!
Jag skulle då ringa polisen!
Vad är skillnaden?
Bara för att en främling vill vara näsa mot näsa med en bebis så betyder det inte att bebisen vill vara näsa mot näsa med en främling! Man måste väl ändå läsa av den andra individen vid nya möten, även om det råkar vara en väldigt liten individ man möter.
Skärpning!
Var det där i Sverige? Det skulle lika gärna kunnat varit här.
Är det någon slags kritik, är det att de vill hjälpa till eller älskar de bara bebisar?! Antagligen vill de inte illa, men ibland undrar man verkligen! Minns att man fick en massa råd oxå som man inte bett om när barnen var små. Var ute och gick med Marina i vagnen när hon var någon månad. En tant kommer fram och säger Men herregud, du har alldeles för lite kläder på henne! Inte ens 50 m längre bort kommer det fram en annan tant och säger att jag har klätt henne alldeles för varmt! I samma kläder…Själv var jag övertygad om kläderna jag satt på henne var precis lagom. Suck!
Ja, det var hemma i Sverige. Folk vill säkert bara väl, men ibland blir det helt fel! Typisk det där med din dotter och kläderna… Man känner ju sitt barn bäst.