Vilken smäll

Det var en öronbedövande smäll, jag skulle vilja säga en explosion, och ett starkt blått sken som lyste upp kvällshimlen i går kväll. Sedan blev allt tyst och svart. Det blev så svart att när jag tittade ut genom dörren så visste jag fortfarande inte om jag verkligen tittade ut eller om jag var kvar inne.

Jag kan inget om el-saker, men det blev något slags fel i vårt el-nät. Det var någoting på bilden nedan som small: (bilden är tagen en annan dag)

(Snygg el-stolpe va?)

Vi blev utan ström i 21 timmar, inget vatten heller eftersom vattenpumpen går på ström. Regnet fullkomligt vräkte ner hela tiden. Det vräkte så pass att det bara var att ställa ut hinkar att samla regnvatten i till toaletten och disken.

För er som inte vet hur man spolar i en toalett utan fungerande, rinnande vatten så tar man helt enkelt en hink med vilket vatten som helst; poolvatten, regnvatten, havsvatten, eller vad som helst för vatten, och häller rakt ner i toaletten. Det som fanns där spolas bort.

Jag försökte att tända ljus för att liva upp stämningen inomhus, det var mörkt som en typisk svensk novemberdag utan ström (fast på Bahamas). Men ungarna försökte elda upp diverse saker så jag övergav tanken med levande ljus. Det fick bli mörker.

Mörkret höll på att äta upp oss så vi trotsade regnet och tog på full mundering och gick ut och gick. Jag trodde att det skulle bli en promenad i regn, men barnen hoppade i leran och jag gjorde mitt bästa för att låta bli. När jag var tvungen att gå i leran, för att det inte fanns någon annanstans att gå, så skrek sonen:

-Bra, mamma, du vet hur man gör!

Kanske skulle jag sagt att vi hade halv mundering på oss eftersom vi inte har några gummistövlar här. Regnkläder och flip-flops alltså!

Vi gick förbi el-eländet som hade exploderat och där fanns fyra män som tycktes jobba på problemet. En stod på en stege och såg livsfarlig ut, de andra tre satt under taket på en golfbil och tittade på.

Maken hade trotsat ett regnigt hav idag och tagit färjan till huvudön för att betala elräkningen. Men el-bolaget var också utan ström så de kunde inte ta emot någon betalning. Alla tjänstemän satt i mörker vid sina bänkar och rullade tummarna.

I det här landet kan man inte ta något för givet, så idag kan jag lägga till några endel udda erfarenheter:

Pizza Hut kan ha slut på pizzor.
Subway kan ha slut på alla “subs” (alltså slut på alla frallor som är det enda de säljer)
BEC (Bahamas electric Company) har ingen el.

Det är översvämningar lite varstans och det väntas mer regn i morgon.

This entry was posted in Familjeliv och vardag, Ö-livsproblem, Stormar och oväder. Bookmark the permalink.

8 Responses to Vilken smäll

  1. Gela says:

    Härligt att komma in hit och läsa om er verkligen annorlunda vardag, här i Sverige så är det lite lugnare och går strömmen så fungerar ju vedspisen ändå. Ha en fin fin dag/Gela

  2. Marianne says:

    Vojne, vojne… Jag blir orolig för strömförande vatten!!! Var försiktiga, mina älsklingar!
    Nu har jag skickat iväg 2 otympliga paket som visst kan kallas brev. PHP <3

    • Carola says:

      Var inte orolig, du vet ju vilken hönsmamma jag är. 🙂 Där stolpen står finns inget vatten. Faktum är att jag tittar nog mer upp för faror: grenar som hänger på sniskan, kokosnötter, träd som lutar i 45 grader och så elledningar förstås. Faktum är att jag skrämde slag på grannpojken också eftersom han började leka med en gren till en växt som vi har på gården som är supergiftig. Det behövde han nog, tror jag för han blev lite spak efter det. Jag kanske är traktens “Krösamaja”… jojo… akta er barn!

  3. Marianne says:

    Krösamaja! Bra jobbat! Vi vet ju att du kan & vet mycket, så sprid din kunskap!!! Kram

  4. Hej Carola!

    Jag hoppas att ni har fått tillbaka elen nu? Som boendes på landet här hemma i Sverige och van vid strömavbrott vet jag ju att man klarar sig ganska bra några dygn. Kan till och med vara riktigt mysigt att leva lite äventyrsliv. Men efter ett tag är det inte så roligt längre, utan mest frustrerande och man längtar tillbaka till sitt vanliga liv. Så jag håller tummarna för att de har fått ihop elen ordentligt nu.

    Kram Lotta

    Ps. Åh, vad jag känner igen det där med att spola toaletterna med det vatten man kan få tag i. I vårt fall handlar det om att ta vatten från en närliggande bäck. 😉

    • Carola says:

      Hej Lotta, jag tror att det jobbigaste är att det händer så ofta hos oss och naturligtvis när man håller på och lagar mat. Nu vintertid går det an eftersom vi har trevligare temperaturer. Men när det blir över 40 grader varmt inomhus på sommaren då blir det några fula ord när det händer.

      Jag minns förra sommaren då vi var utan vatten i 2 dygn och fick gå ner till havet och försöka samla. Det var inte lätt att försöka fylla dunkar med vatten ifrån ett stormigt hav. Er bäck låter så mycket trevligare då 🙂

  5. Lynn says:

    Hej Carola!

    Det här inlägget var det första som jag läste i din blogg (jag har följt Karro på Kreta i några år), och jag tror att jag har varit inne och läst det säkert en fem sex gånger efter det. Tänk vad mycket vi tar för givet här i vårt avlånga och välorganiserade land… 🙂

    • Carola says:

      Hej Lynn och välkommen hit 🙂 Visst är det mycket vi tar för givet i Sverige. Det märks så påtagligt när man bor någon annanstans. Det som jag tycker är konstigast, och som jag ännu inte kan fatta, är att det är lättare att få tag på bananer i sverige än på vår ö. Trots att vi har bananträd i trädgården! Affären här får bara in en låda bananer i veckan och när det är slut så är det slut. Just nu har vi säkert 10 bananträd men inget av den producerar just nu. Det får mig att värdera en banan helt annorlunda.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *


*