Vi har ström och sol igen. Och blåst.
Mitt kvällsnöje igår bestod av att gräva upp palettblad i trädgården som har blivit så fina. De skulle nämligen blåst sönder så nu har jag tagit in dem tills det slutar blåsa. Just nu känns det som om det aldrig kommer att sluta. Fönstren kladdas igen av allt salt som blåser ifrån havet.
Pinnarna som jag har samlat på mig ifrån det nedblåsta trädet har fått en ny mening i livet och det ska jag visa när det är färdigt.
