Dessa konversationer hördes idag:
-Ska vi läsa dina nya böcker? frågar jag
-Jaa svarar Enzo,
-Gå och hämta dem då, säger jag.
-HERREGUD, HERREGUD!!” svarar han och beter sig som om det är världens jobbigaste uppgift.
-GRATTIS!! säger Enzo!
-Är det någon som fyller år?
-Jaaa, svarar han.
-Det visste jag inte, säger jag.
-HERREGUD!! svarar han.
-Munstycket? säger Enzo och syftar på dammsugarmunstycket. (Han har dammsugit hela morgonen, så länge att mamman tröttnade på att väja för munstycket högt och lågt)
-Dammsugarmunstycket är där nere, svarar jag.
-HERREGUD, HERREGUUD, HERREGUUUUUUD! blir svaret samtidigt som han slänger sig uppgivet på golvet.
Nu är min undran vem det är min 2åring har lärt sig detta uttryck ifrån? HHmmm……. Och med sådan inlevelse?
