Idag får jag äta upp mina tidigare tankar om väder. Jag har tänkt att extrem värmebölja är värre än extremt kallt väderlag. I värmeböljan så svullnar benen, man känner sig groggy, yr i huvudet och fruktansvärt… varm helt enkelt. På väg till affären så skulle man behöva en kylarstuga så som man behöver en värmestuga på fjället. Jag minns ett utomhus-jippo som min man och jag var på i USA en sommar. Det var så varmt att jag höll på att svimma i kön där jag skulle köpa isglass. Det var inte bara jag som ville ha isglass och jag trodde inte jag skulle överleva om jag inte fick det där glassen snart. Det fanns vattenspridare på jippot för att kyla av besökarna. Där stod vi ett tag innan vi bestämde oss för att det helt enkelt inte gick att vara ute i hettan så vi åkte hem.
När vi bodde på Long Island, Bahamas så hade vi bara en luftkonditionerings-apparat i vår lägenhet. Den sommaren slogs jag och min man om att stå framför den och kyla av oss när vi kom innanför dörren. Vi hängde alla filtar och täcken vi hade för fönstrena, allt i det desperata försöket att stänga ute solen och den gassande värmen.
Med mina erfarenheter har jag tänkt att “kyla kan man iallafall klä sig emot”
Men efter dagens strapats på en kort promenad i svenska bistra vintern så får jag ta mig en allvarlig funderare på mina egna tankar. Vätterns isande blåst blåste mina kinder till känslolöshet. Försökte värja mig med yllevantarna för ansiktet men då blev det minst sagt svårt att köra en dubbelvagn med två barn och dessutom med förbaskade däck som inte vill rulla i snö och is. Nu är min fundering om jag måste köpa rånarluvor till mig och Enzo för att vi ska kunna gå ut på promenad? Ni där uppe längst i norr skrattar säkert eftersom jag vet att ni har haft minus 25. Min mormors bror tyckte att det var rena “bli vädret” när jag berättade att vi hade 8 minus. Ja, ja, ja bli väder eller ej, mina kinder fryser till is.
En natt på ishotellet låter inte så jättelockande just nu.
(Bilden är tagen ifrån travellife.se)
