Hos polisen och annan sur kärring.

Idag blev det en tur till huvudön Abaco i vår lilla ögrupp. Jag var tvungen att skaffa ett utdrag ur polisregistret här på Bahamas för att bevisa att jag inte är brottsling inför en formell ansökning.

Jag gick in i polisens byggnad och fram till en disk av slitna plywoodskivor. På disken låg en hög av sönderbläddrade telefonkataloger och en svart och röd polismössa. En väldigt trevlig polis sa åt mig att sitta ner och vänta och en ung svart kille reste sig för att jag skulle få sitta. Såg jag så fallfärdig ut? Jag väntade framför en vägg där lappar satt upptejpade med beskriving av efterlysta brottslingar. Jag ville gärna ta kort på brottslingarna men det verkade lite misstänksamt tyckte jag. Bäst att verka vara normal.

Efter fem minuter fick jag komma in i ett rum som enligt mig skulle kunnat vara en gammal fängelsecell. Kvinnan som satt bakom disken började fylla i min ansökan om register-utdraget och det var knäpptyst. Tyst som i graven. Väggarna var i betong och i flagande rosa färg. Golvet var smutsigt och diverse insekter låg döda längs rummets hörn och kanter. Längs väggar och golv hängde sladdar som gick till borrade hål i betongen. I ett hörn hängde 14 sladdar i olika färger från tak till golv. Dörren jag kom in igenom var nu stängd och var brun och fläckig just där alla har stängt och öppnat med smutsiga händer. Den svarta kvinnan som tålmodigt fyllde i min ansökan hade en turkos tröja i skrynkligt material och hon var sminkad i turkos ögonskugga. Jag betalade två och en halv dollar och hon sa åt mig att komma tillbaka på fredag för att hämta utdraget.

Nästa kontors-besök gick inte lika smidigt. Jag har tidigare haft problem med mitt svenska personbevis eftersom en annan kvinna på en Bahamansk myndighet vägrar tro att det är ett personbevis som jag har med mig. Nu hade jag nya personbevis och ett brev ifrån Svenska Ambassaden i Washington DC som förklarar att det är “Swedish Tax Agency” som utfärdar personbevis. Kvinnan bakom plexiglaset och det pyttelilla hålet satte sig ändå på tvären och sa att hon inte visste vad det var för papper jag kom med och hon låtsades att läsa vad som stod i brevet ifrån ambassaden. Hon godtog inte papperen och sa åt mig att komma tillbaka på torsdag kl 9 för att prata med någon annan viktigpetter.

Idag var det fjärde gången jag eller maken besökte den här myndigheten för samma ärende. Idag gjorde jag misstaget att bära shorts. Kanske var det shortsens fel den här gången.

Jag får bättra mig. Kanske också sätta på mig lite turkos ögonskugga för att smälta in lite.