Stormarna kommer.
Det har spikats och borrats och bommats igen i hela byn och det känns som om det är en spökstad. Inga människor är ute, inga utemöbler, inga bilar eller golfbilar på parkeringen. Den enda platsen som är aktiv är mataffären. Alla handlar mat inför långa dagar utan kanske både ström och vatten.
Mario fixar våra storm-luckor.
Mario och jag satte upp luckor till våra vänners hus som är i Sverige nu.
Enzo väntar tålmodigt. Alla väntar och jag vet inte vad jag ska vänta mig!
En ensam segelbåt väntar.
Men nu är väntan slut, solen skiner inte längre och det blåser och stormar. Vi blev tillsagda att lägga utemöblerna i poolen eftersom de är ganska stora och man inte vill ha stolar och bord som flyger omkring kors och tvärs.
