från metallstol till paradisstrand

Maken och jag har gjort en resa till Treasure Cay, det var hit vi flyttade när vi först kom hit. Stranden på udden är fantastisk i lågvatten och här bodde vi i en etta med en minuts gångväg till detta fantastiska ställe.

Vi träffade vänner och bekanta och kände lite nostalgi där vi gick och beundrade allt med nya ögon.

Anledningen till vår resa var ytterligare en formell ansökan som var tvungen att göras här. Vid det här laget är jag så trött på viktiga papper och viktiga personer som tycker att de har makt att göra vad de vill. Vi tog båten till huvudön och därefter lånade vi en bil och åkte till kontoret där vi hade avtalad tid. Mannen som vi talade med hade fyra viktiga streck i guld på sin kostym. Även denna man suckade och skakade på huvudet åt mitt personbevis och påtalade att det inte är ett orginal med en guldstjärna på. Att försöka förklara att våra personbevis inte har guldstjärna är som att prata med en vägg. Dessutom envisades han med att vi måste lämna in giftemålspapper och andra papper i orginal och för att få fler orginal måste vi göra en ansökan på en annan ö. I det här landet räcker det inte att vidimera kopior. I bästa fall kan man komma undan med att betala en viktigpetter som har titeln “Justice of the Peace” eller en advokat som kan sätta en viktig stämpel eller en guldstjärna på kopian i fråga. Jag bryr mig föga om små klistermärken i form av guldstjärnor som kostar 25 dollar styck.

Vi satt på metallstolar och blev förhörda på våran livshistoria i en och en halv timma. Varje liten deltalj och beslut i våra liv skulle förklaras och dokumenteras för att ansökan skulle vara komplett. Men eftersom vi var så fruktansvärt trevliga och log och skojade med honom samt gav goda råd om hans mamma som hade fått en stroke, så förbisåg han oäktheten i mitt personbevis, bara han fick våra orginal. Vi fick slutligen gå och våra ryggar skrek av glädje. Det blev tvära kast att först sitta på metallstol i ett rum av betong en hel förmiddag och 10 minuter senare uppleva det här.

This entry was posted in Ö-liv, Ö-livsproblem, Strandliv. Bookmark the permalink.

8 Responses to från metallstol till paradisstrand

  1. Karin says:

    Åh, så bedårande vackert något kan vara! Det går inte att sätta ord på det.

    DIT vill jag!

    Ha en bra onsdag!

    /karin

    • Carola says:

      Tack Karin! Trots att jag har varit där så många gånger så är det svårt att ta in allt det vackra. Jag brukade ta morgonpromenader här och det är lika vackert varje gång 🙂 Fler bilder ifrån denna strand finns under Bahamas bästa stränder (Treasure Cay) i menyn längst upp på sidan.

  2. Marina says:

    Vilka bilder och vilken strand – fantastiskt!
    (Det kanske är läge att sälja guldstjärno på svarta marknaden, det verkar ju som om det skulle kunna löna sig…;)

    • Carola says:

      Det där med guldstjärnor har jag också funderat på och vad man ska göra för att bli “Justice of the peace” Lättförtjänta pengar tycks det som.

  3. Jenny says:

    Wow….istället för en tålamodskurs i Sverige kan man istället flytta till Bahamas 😉

  4. Carola says:

    Jenny, ja en mycket avancerad tålamodskurs vill jag påstå 🙂

  5. Victoria says:

    Helt bedårande. Jag är mållös

  6. Nattfoto says:

    Det där ser ju alldeles underbart ut. 🙂

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *


*