Jag kanske verkar lite frånvarande här på bloggen och det beror på att det är lite mycket att stå i. Jag håller på att skapa en webshop för mina havsglas-, snäck-, och seaheart-smycken. Jag har en bråkdel av dagen till detta roliga jobb, och under de andra delarna av dagen så sysslar jag med det vanliga:
Vi bygger strandkojan (the Clubhouse) på stranden, vi letar mera seaglass, och vi blöter ner oss i regnet. Det ska fortsätta att regna nu i några dagar så de flesta ö-bor jublar för att de nu får fylla på sina vattenbehållare till sitt dagliga vatten. Turisterna jublar inte, de är på semester och vill ha sol såklart. De har ju heller ingen aning om att det oftast måste regna på deras eget semestertak ibland för att de ska kunna duscha av sig på kvällen. Som turist så tänker man inte så mycket på det där med rinnande vatten i kranen.
Inte förrän det tar slut.
Och då undrar man kanske varför man lät vattnet stå och rinna när man borstade tänderna varenda kväll. Eller varför man normalt duschar i en kvart. Eller varför man inte stänger av vattnet när man schamponerar håret.
Vanor måste anpassas när man bor på en ö.
Tänk, det gäller oss också, fast mindre extremt (än så länge), och vi är inga storförbrukare av gammal vana sen campingåren. Om man måste bära varenda droppe blir man plötsligt väldigt sparsam.
Denna vinter regnade det mer än vanligt och alla som har cisternenr har fyllt dem.
Ja när man måste bära då känns det ju rejält 🙂