Vägen där grannarna kör förbi

Download PDF

På en skraltig grusväg, förbi vårt köksfönster, förbi barnens sovrumsfönster och förbi mitt nylagda grönsaksland, måste våra grannar köra varje gång de vill komma hem till sig eller åka bort. Jag står där och diskar och kan se på dem när de måste guppa fram i sina golfbilar. Fram och tillbaka. Många börjar jobba kl 8 och är de sena till jobbet så får de sitta där och studsa upp och ner på sina skumgummi-säten, om de vill köra lite extra fort just den dagen. De flesta jobbar med byggen eller på restauranger men jag vet inte riktigt hur många grannar vi har. Det är två små lägenhetshus med 4 lägenheter totalt.

Eftersom jag är en god granne, som jag själv tycker, så hejar jag alltid och försöker småprata lite, men det är lite svårt ibland att få något småprat ur dem. Kanske är det för att mina barn oftast springer omkring i trädgården och jagar fjärilar i sina underkläder eller rentav utan underkläder endast iklädda sandaler för att inte bli bitna av svartmyrorna. Kanske har grannarna svårt att småprata för att de ofta åker förbi, just som ett av barnen bestämmer sig för att kissa på sitt kissarställe i trädgården. Eftersom nakna barn i trädgård inte är lika accepterat här som i Sverige så försöker jag verkligen att se till att ungarna har lite kläder på sig men just som grannarna åker förbi så verkar det som om det har varit ett magiskt trollspö där som har trollat bort kläderna. Eller kanske har grannarna svårt att småprata eftersom mitt grönsaksland förra året mer såg ut som en grav, än ett grönsaksland.

En av grannarna kan vi kalla Oscar. Han är någon slags guvernör på ön, jobbar på restaurang, och han är väl den ende som faktiskt stannar till och pratar lite även om barnen råkar vara nakna just då. Han var förresten den snälla man som vänligt men bestämt sade åt mig och svärmorn att vi hade fel kokosnöt-öppnar-teknik. förra året.

En annan av grannarna, som vi kan kalla Frank, är en händig man som verkar kunna det mesta och många anlitar honom när de behöver hjälp med händiga saker. Han fixar tak och bygger hus den där Frank och jag hör ofta hans namn när någon behöver hjälp. Eftersom Frank är av lokalt ursprung och verkar kunna allt, så stannade jag honom en gång när han sakta guppade förbi med sin golfbil och jag var ute och rensade ogräs.

-Ursäkta, sa jag, vet du händelsevis vad det här är för något? Och så pekade jag på en stor buske av något slag som jag inte riktigt visste om det var något lokalt träd eller ogräs. Frank, vars golfbil inte är av senaste modellen, fick bromsa in, men eftersom bromsen inte riktigt lydde så fick han backa tillbaka för att se vad jag menade. Han tittade på mig, tittade på busken, höll tyst i några sekunder och sedan svarade han eftertänksamt på min fråga:

-A bush!

Sedan åkte han vidare.

Idag såg jag Frank och en vän åka guppliga vägen upp till Franks lägenhet. Och de glodde på mitt nya grönsaksland som de åkte förbi. Växterna som ska vara där har jag ännu inne för att det fortfarande blåser saltiga vindar. De glodde på min nya kreation. En fantastisk kreation (av pinnar ifrån det nedhuggna trädet) som ska bli en klätterställning för mina gurk-plantor. Ställningen är inte färdig än men själv tycker jag att det är uppenbart vad kreationen är för något. Männen glodde alltså på min gurkställning när de åkte förbi och så säger Frank högt och ljudligt till den andra mannen:

-What is that?

Den andra mannen svarade inte utan de bara fortsatte att glo.

This entry was posted in Ö-liv, Trädgård och grönt. Bookmark the permalink.

5 Responses to Vägen där grannarna kör förbi

  1. Marina says:

    Klart och tydligt en klätterställning för gurkor – vad skulle det annars vara?

  2. Eva i Aten says:

    Jättekul, Carola!
    Min svärfar odlade en massa olika saker, bl.a gurkor – de små kretensiska – men jag minns inga fina gurkställningar! Men tankarna skulle nog gå till någon slags växtställning…eller ett litet tält till barnen! Roligt att du sätter griller i huvudet på dina trista grannar! Undrar vad han trodde att du trodde att busken var för något…?! En utomjording kanske, suck!
    Ha en mysig lördagkväll!

  3. Carola says:

    Hej Eva, odlade han dem på marken? Jag hade tänkt att jag skulle göra det med någongång, men det verkar som om allt på backen blir uppätet så fort av småkryp här. Men just nu verkar det som om det ändå hade varit en bra ide eftersom vinden aldrig verkar avta. Kanske är växterna mer skyddade ifrån vinden på marken. Ja, vi får se hur det går. Jag kommer att ha två gurkplantor inne i matsalsrummet så där är de ju lite skyddade ifrån blåsten iallafall.

  4. Pingback: Håll er i – här kommer Pyjamas-Bahamas | Bahamasblogg

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *


*