Tänk om det vore så ändå.

Vi har varit sjuka och nu tampas jag med en förskräcklig hosta. Har nog trott att det var den där himla svininfluensan… Efter att doktorn (som faktiskt var väldigt hjälpsam) skrivit ut lite luftrörsvidgande medicin sa han:

-“Ja det kan ju vara svininfluensan men då har du fått en lindrig variant”

En lindrig variant?

Jag har hostat en hel natt konstant ifrån kl 21 till kl 4 och var på väg till akuten för att jag knappt kunde andas… Jag har hostat så jag spytt, men det är ju klart att jag lever fortfarande och det kan man kanske kalla lindrigt.

Jag tackar Enzos änglar för att han har kunnat skaka av sig “vad det nu var” på 3 dagar.

Nu passar det bra att jag delar med mig av en berättelse som jag skrev när jag gick i trean på lågstadiet. (Tänk vad roligt man kan ha i källarn.)

“HOS DOKTORN
Jag har varit hos doktorn. Då fick jag ta spruta. Det gjorde jätteont men doktorn tyckte att jag var duktig så jag fick 30 frimärken och 40 bokmärken och en riktig häst och 10 hästböcker och 100 kronor. Sen red jag hem på min häst. Den var jätte-fin.”

SLUT

Jag tycker det är dålig stil nu när jag har varit hos doktorn och varit väldigt duktig där, att man inte ens kan få ett endaste litet bokmärke… och var är min häst?

Nää, det är bättre stil i sagornas värld!

När jag skrev ordet “SLUT” så kom jag att tänka på hur konstigt det kan bli med språket ibland. Min man är engelsk-talande och första gången vi var på bio i Sverige så började han skratta när filmen var slut.
Jag fattade ingenting förrän jag insåg att hela bioduken upptogs av ordet “SLUT” som på engelska betyder typ “HORA”.

-SLUT!!!! SLUT??? sa han, och tyckte att svenska biosalonger var ganska konstiga…

Annars fortsätter allt som vanligt här. Den charmiga puss-mannen fortsätter med kärlek åt alla. Trots feber så hittade han en död häst-mygga som han pussade på så att benen ramlade av. Benen var förresten lite stickiga tyckte han men det kunde inte hjälpas. Är man pussarnas prins så får man stå ut med lite stickiga häst-mygg-ben.

This entry was posted in Familjeliv och vardag, Hemma i Sverige, Skratta lite. Bookmark the permalink.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *


*