Om uppfinningar och fantasier

När man bor på en ö så får man improvisera till det mesta. Kommer man på något som man vill ha så kan man nästan direkt inse att det kommer man inte att kunna få tag på inom den närmsta tiden. Man får klara sig ändå. På sätt och vis kan det vara ganska skönt, man släpper taget om civilisationens ha-begär.

Men ibland skulle det ändå vara kul att slänga in barnen på en busfabrik, eller en vanlig svensk lekpark eller gå till ett bibliotek och låna en massa roliga böcker. Visst har vi en fantastisk sandlåda i forma av långa stränder och där får man vara sin egen uppfinnare:

Dottern håller in sin häst:

Kojbygge med installerat hink-kök.

Man får göra sina egna krukor av vilket material man nu kan hitta.

Orkanen förra året slog ner ett träd. Grenarna därifrån blev en gurkställning.

Därmed är det sagt att man ofta också måste odla sin egen mat om man vill ha den färsk.

Listan på uppfinningar kan göras hur lång som helst man lär sig att tänka efter både en och två gånger innan man slänger något. Det kan vara bra att ha på en nästan öde ö.

Det senaste fyndet som jag har släpat hem ifrån stranden är ett upphittat ankare till en liten båt. Det måste ha varit orkanen som slängde upp det där. Problemet är bara att jag inte har någon båt. Hmmm…