ohyfsat besök

Download PDF

Jag klipper gräset och går in för en minut för att hämta något. En av grann-ungarna (7 år) passar på att välkomna sig själv och kommer in utan att fråga eller ens säga något.

-Hej, säger jag!

Ungen går raka vägen in och sätter sig och börjar ta fram sonens leksaker som ligger i en låda i vardagsrummet.

-Enzo är inte hemma, du får komma tillbaka senare.

7-åringen ifråga har aldrig varit inne hos oss förut, förutom på Halloween då han bara öppnade dörren utan att ens knacka, så det är inte så att sonen och han är goda lekkamrater direkt.

Ungen, som vi kan kalla Thomas, svarar inte utan fortsätter att dra fram mera leksaker.

-Thomas, nu får du vara snäll och gå!

Inget svar.

-Gå nu hem, säger jag med en bestämd röst, men ungen rör inte en fena eller ens svarar så jag får lyfta upp honom och fösa ut honom!

Idag kom han igen, knackade på dörren den här gången. Sonen öppnar och Thomas roffar åt sig en av två kakor som Enzo har i handen. Thomas har med sig en lång pinne som han svingar fram och tillbaka när han kommer in.

-Den där pinnen får du lämna ute, säger jag, men han går raka vägen in i barnens rum och tar upp en leksakstelefon som han börjar leka med.

-Var snäll och gå ut med pinnen, säger jag men ungen fullkomligt ignorerar mig.
-Om du inte kan lyssna på vad jag säger så får du inte vara inne hos oss, säger jag.

Efter ytterligare två försök blir jag förbannad och säger bara ett ord så vänligt jag bara kan:

-Ut!

Thomas masar sig ut genom köket och där ligger Enzos kaka på bänken.

-Får jag ta kakan, säger Thomas.
-Nej, det får du inte, svarar jag varvid han roffar åt sig kakan, skrattar och springer ut.

Han går i riktning mot sitt hem, i strumpor men utan skor, mumsandes på den stulna kakan.

This entry was posted in Djur och natur, Ö-livsproblem. Bookmark the permalink.

7 Responses to ohyfsat besök

  1. Aleka says:

    men herregud! Hade blivit helt galen. Han kan inte ha fått speciellt mycket uppfostran

  2. Anette says:

    Jösses!!! Hur är det annars med lekkamrater till barnen? Kram

    • Carola says:

      Visst finns det lekkamrater med de flesta kommer och går eftersom många inte bor här året runt. Men nu har det flyttat hit en Australiensisk familj som ska bo här på heltid och de har 4 mindre barn så det är ju bra för oss. 🙂

  3. Eva Henriksson says:

    Fy 17 ! Sånt ska man inte behöva stå ut med.

  4. Ulrika says:

    WOW!! Haha jag hade blivit galen! Jag tror jag hade hållt nån slags lektion i uppförande. Sen om det bitit eller ej det är ju frågan. Synd om honom egentligen… han kommer inte få det lätt i framtiden.

    • Carola says:

      Ja, lektionen han fick bestod av att jag förklarade för honom att han inte får komma in mer till oss på ett tag eftersom han inte kan lyssna på vad jag säger. Han svarade inte. Svårt att prata med ett barn som varken ser på en eller reagerar och dessutom går iväg när man försöker prata.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *


*