Han är rolig, den där gamle mannen där han sitter i sitt grönsaksstånd på vår huvudgata och säljer lite av varje. Där finns, som jag berättade om förut, halsband att köpa. De hänger i mannens stånd ovanför potatisen och löken och många av halsbanden är gjorda av olika slags seabeans. Jag gick förbi en dag och mannen började småprata. Jag passade då på att berätta att jag har hittat flera seabeans som ser ut som små hamburgare.
Mannen började då helhjärtat (felaktigt) att berätta om hur seabeans växer i långa vinrankor på stränder här. Vinrankorna har, enligt mannen, också lila blommor och så kan man gå där och plocka av seabeans när man behöver! Jodå, minsann…
Näähää du gubbe lilla, tänkte jag men jag nickade bara, log och lyssnade. Man vet inte vad han ska hitta på härnäst. Mera korrekt så är dessa små hamburgare… ja vad ska jag kalla dem på svenska… frön… som växer i kapslar ifrån träd och som sedan ramlar ner och flyter runt i haven. Jag har just fått reda på att det finns sea-bean entusiaster över hela världen som har som hobby att leta efter sea-beans och polera dem. De håller till och med en två dagar lång internationell sea-bean-tillställning dit folk kommer ifrån när och fjärran för att beundra vad andra samlare har hittat och polerat.
Tidigare har jag visat bild på Sea Hearts (Entada gigas) här på bloggen men kolla in den första länken ovan. Där finns snygga polerade sea-beans i olika varianter.
Spännande läsning, gick in på länken också och bönorna kan ju resa långt. Vore kul att märka en sån med namn och adress och se om någon hittar den ute i världen.
Vilken kul idé. Lite som flaskpost fast på frö. 🙂
Inget fel på mannens fantasi i alla fall!
Nej, fantasin fungerar väldigt bra! 🙂