Havets rörelser flyttar sand i all oändlighet. Stränder krymper och nya stränder bildas. Den här stranden var en stor vit sandstrand för ett par månader sedan. (Det här är Willawahs surfarstrand) Nu finns det små klippor och stenformationer här eftersom vågorna har tagit sanden.
Så här står det på Erosionsskadecentrums hemsida:
“Erosion är en naturlig process som ständigt pågår över hela jorden. Erosionen bryter ner och formar om landskapet med hjälp av vatten, vind och is.
Längst våra kuster pågår ett ständigt samspel mellan vindar, vågor, strömmar och sedement. Kustlinjens utformning förändras hela tiden och det kan innebära att stranden blir större och växer till, men även havet bryter ner och transporterar bort sanden vid kusten så att stranden förskjuts inåt land. Det senare kallas kusterosion och det är en vanlig företeelse i hela världen. Motsatsen, att sand transporteras till stranden kallas ackumulation.”
Här har vi både erosion och ackumulation.
Jag pratade med en husägare för något år sedan som hade köpt två stycken tomter på stranden vid havet. Nu har han bara en. Havet tog den andra för den bestod till största delen av sand.
Erosionen på vår strand har skapat bra förhållanden för små barn. Vi går hit de dagar då vågorna är för höga på andra ställen och barnen kan leka utan att slås omkull av vågor.
Det som är viktigt att komma ihåg är att naturlig växtlighet förhindrar erosion. Så köper man hus vid stranden bör man inte ta bort strandgräs, små buskage och annan naturlig växtlighet på stranden. Rätt växtlighet hjälper till att hålla sanden kvar.
Pingback: Havspoolen är blottad igen | Bahamasblogg