Från en värld till en annan

Jag har lämnat landet där man skriver sådana här lappar på toaletten på en flygplats:

Alltså man uppmanas att inte tvätta skorna och fötterna i handfatet.

Varvid någon har svarat “Then fix your parking lot”
Varvid någon har svarat på svaret: “It is getting fixed!! Patience is a virtue. Work in progress just look around you! Come on my people!!
Sist men inte minst har någon annan präntat dit “Well said”

ha ha ha… Det är det här landet i ett nötskal. Först fattade jag inte varför parkeringen blev inblandad i konversationen om fot-tvätt i handfat. Men det är ju uppenbart, det är bara jag som har förblindats av att ha bott här för länge: Det ligger till så att parkeringsplatsen inte är asfalterad här på vår lilla flygplats och en gnutta regn förvandlar den till ett lerigt tillhåll. Som ö-bo är man ju van med lera överallt, men turister kanske har på sig sina finaste sandaler och det går ju inte för sig. Varvid man måste gå och tvätta av dem och sina fötter i, just det… HANDFATET inne på flygplatsen! Leriga handfat = arg flygplatspersonal som sätter upp lappar.

Det som jag tycker är komiskt i det hela är att parkeringen har sett ut så där ända sedan jag kom hit för första gången = tre år sedan. Kom igen gott folk, tålamod. Tålamod! 🙂 Snaaart blir ni inte leriga om fötterna längre, kanske nästa gång ni kommer hit, eller kanske nästa… Tålamod…

På flyget till USA så ser jag en pappa som bär ett litet barn (ca 4 månader) i bärsele. Den ensamma pappan bär på diverse småbarnsprylar och har händerna fulla hela tiden. Jag småpratar med pappan lite och han berättar att de ska åka till San Francisco. En lång resa med andra ord. Jag är inte avundsjuk eftersom jag vet hur jobbigt det kan vara att resa ensam med små barn långt. Precis som när jag hade min mardrömsresa för ett antal år sedan, så hamnar pappan sist i alla köer. (läs inlägget: vad hände med “kvinnor och barn först”) När man har barn så tar ju allt så mycket längre. När vi kommer till passkontrollen i West Palm Beach så kommer pappan och barnet där sist igen, just som jag har gått igenom passkontrollen. Jag vänder mig om till den kvinnliga pass-kontrollanten och frågar med mycket vänlig stämma om hon inte kan kalla småbarnsföräldern att komma först i kön eftersom det är svårt att resa med barn? Hon ser sig surt omkring och vilar sedan ögonen på pappan och barnet sist i kön, och svarar att så kan hon inte göra för att då kanske någon annan resenär blir upprörd!

Sedan när har passkontrollen i USA brytt sig om huruvida resenärer blir upprörda eller inte? Jag bara undrar! Alla gånger som jag har blivit behandlad som skrot, och man blir utfrågad i det oändliga och misstänkt för att jobba olagligt och utfrågad igen och bla bla bla. Och så nu helt plötsligt så vill den här kvinnan inte uppröra någon genom att ta en småbarnsförälder före i kön.

Snälla rese-värld: Släpp fram föräldrar med små barn! Ju mindre småbarnen behöver vänta, desto mindre skrik blir det för alla att lyssna på sedan när barnet har fått vänta för länge och resultatet är en hungrig bebis-mage och kanske en bajsig blöja.

This entry was posted in På resande fot, Skyltar. Bookmark the permalink.

3 Responses to Från en värld till en annan

  1. Anne-Marie says:

    Helskön lapp. 🙂 Ibland känns Weed litet så också. Man har sin egen stil.
    Det som pågår på flygplatserna och deras paranoida säkerhets- och passkontroller är bortom all beskrivning. Skulle helst undvika allt som heter flygplatser men det är svårt att resa till Sverige med båt.

  2. Karro says:

    Du har sa ratt och starkt av dig att be om att pappan skulle fa ga fore. Och surt av tjejen som inte gjorde som du sa. Hon har sakert aldrig sjalv rest med barn. En dag kanske hon forstar och kommer ihag dina ord.
    Jag reser sjalv med barnen pa fredagen till sverige men har i Grekland kors barnfamiljer oftast i VIP-filen och det ar aldrig nagra problem. Varre ar det nar man ska resa tillbaka ifran Kastrup dar barnfamiljer och handikappade kan fa sta i over 1 timme i incheckning och sen sakerhetskontrollen. Inget jag langtar efter men men.
    Hoppas du far nagra fina och lugna dagar pa fastlandet. God Jul forresten!!!

  3. Carola says:

    Hej Karro, ja visst var det surt av henne! Surkärring…Hoppas att ni får en trevlig resa och vistelse i Sverige och God Jul till er också! 🙂

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *


*