Har ni provat att få upp en kokosnöt?
För ett par dagar sedan bestämde jag mig för att försöka göra något smycke av kokosnöt-skal. Detta bestämde jag mig för när lillen låg och sov mitt på dagen när det var 35 grader varmt och stekande sol. Det var kanske inte den bästa aktiviteten för en gravid kvinna. Att hitta en lämplig nöt var det lättaste i hela uppdraget. Jag behövde inte klättra upp i en palm och det var ju tur det. Det låg massor av nötter på backen i vår trädgård.
Utrustad med en liten yxa började jag hugga i min utvalda nöt för att få bort det där fiberhöljet. Det var ett svettigt jobb. Själva höljet är liksom segt och hårt på samma gång. När man äntligen får bra hål på fiberskalet får man dra bort fibrerna.
PHU, vilket arbetspass.
Efter mycket mödosam tålmodighet fick jag äntligen fram själva nöten.
Nästa uppgift var att få upp skalet utan att slösa bort kokosvätskan. Jag ville ha den mitt itu eftersom jag vill göra en skål av ena halvan.
En såg åkte fram. Efter mycket muttrerier lyckades jag såga igenom det stenhårda skalet tills det att jag såg den vita kopran. Med en kniv fick jag hål i den så att vätskan kunde tappas upp. Sågade vidare tills halvorna kunde brytas sönder.
BRA!
Nu ska kopran bort. En vass kniv gjorde jobbet.
När jag äntligen hade fått fram materialet till mitt smycke var jag så trött att jag bara sjönk ner i soffan med luftkonditioneringen på. Jag åt kokos-kopran och smuttade på vätskan och undrade om jag får i mig mer energi än vad jag har gjort av med. Jag satt där och ser framför mig alla skickliga kokosnöt-öppnare som bara svingar en maschete några gånger. SCHWIFFFF…….SCHAFFFF………..SCHWOFFFF och så sätter de i ett sugrör och börjar dricka. Hur lätt som helst, tycker de.
Kokosnötter är bra överlevarmat har jag hört. Min enda undran är hur man ska få upp dem i en överlevarsituation utan yxa, maschete eller såg.
Det som är häftigt med kokosnöten är att den kan guppa runt i vatten (salt eller sött) i flera månader utan att förlora sin förmåga att böra växa. Det är anledningen till att kokospalmer växer runt hela jorden i tropiska och subtropiska klimat.
Jag avslutar dagens inlägg med texten till Povel Ramels “Far jag kan inte få upp min kokosnöt”
Far jag kan inte få upp min kokosnöt,
Alla sätt jag prövat har vart fel.
Med min lilla yxa högg jag tills jag blev stel,
Bordet fick hack, parkett golvet sprack men nöten den är hel.
Far jag kan inte få upp min kokosnöt,
Nej inte med ens hammare och spik.
Vare vägg nu har små gropar här och var,
Det är bara kokosnöten som är sig lik.
Ja det är bara kokosnöten som är sig liiiik!
Allt det andra verkar mera kalabalik.
Säg mig minns du flygeln far?
Glöm bort den är du rar.
för det är bara kokosnöten som är sig lik där hemma!
Far jag kan inte få upp min kokosnöt,
Fast jag försökt att krossa’n mot en dörr.
Ty hur jag nu dängde så måste jag ha gjort fel.
För dörren gick upp och mamma kom in men nöten den är hel!
Far jag kan inte få upp min kokonöt,
Ne trotts att jag gav min mor en ny mimik.
När du henne ser så tror jag att du ler för det är bara kokosnöten som är sig lik.
Ja det är bara kokosnöten som är sig liiiik!
Allt det andra verkar illa gjord mossaiik.
Mammas nos blev grann,
Och hakarna försvann.
Det är bara kokosnöten som är sig lik där hemma.
Far jag kan inte få upp min kokosnöt,
Nej inte ens med nitroglycerin.
Ty när jag hade laddat mycket omsorgsfullt och väl,
Bortåt jag sprang och sen sa det pang.
Men nöten den är hel.
Far jag kan inte få upp min kokonöt,
För jag behärskar ej dagens sprängteknik.
Vårt lilla hus om du ser?
Se det står där inte mer.
Det är bara kokosnöten som är sig lik!
Ja det är bara kokosnöten som är sig liiiik!
Allt det andra verkar mera pyromanik, så att säga.
Röjningen blir lätt, den enklaste man sett.
För det är bara kokosnöten som är sig lik så lik så lik så lik!
För det är bara kokosnöten som är sig lik liiiik!
Pingback: Det här med kokosnötterna. | Bahamasblogg