En dag i Lucaya

Här bor vi i några dagar. Barnen springer omkring som lössläppta hästar och som tur är så fanns det en lekpark inne på hotellområdet.

Vårt hotell är ganska litet i jämförelse med andra hotel i närheten. Ta en titt på Our Lucaya i Port Lucaya.

Vi strosade omkring och sökte upp glassbarer, affärer, lekparker och en grekisk restaurang. Stranden låg där och lockade inte särskilt eftersom det har vi det bästa av hemma. Nu ska vi göra sådant vi inte kan göra hemma på vår lilla ö.

Freeport har skadats enormt av tidigare års orkaner och ekonomin har inte räckt till att bygga upp ordentligt för att locka tillbaka turisterna. Många hotell är fortfarande halvt renoverade, många hus är helt lämnade åt sitt öde. Men ändå så måste jag säga att det ser mycket bättre ut nu än när jag var här för ett par år sedan. Det går åt rätt håll.

Maken och jag förundras över hur dålig (inte alltid) servicen är här jämfört med på Abaco. Ett gott skratt fick vi också när maken med sin charm bad om att få en kall Mocca i en glassbar som egentligen inte serverade just det. Visst, det gick hur bra som helst. Fem minuter senare så stod det en annan man i kö och försökte att få en kall Mocca. Det gick inte, trots att det var samma tjej som stod där. Mannen kom fram till maken och frågade vad han hade beställt. Maken förklarade att han bara hade instruerat henne hur hon skulle göra och att mannen skulle göra likadant. Mannen gick tillbaks till kassan. Samma tjej påstod igen att det gick inte för sig, han fick bestämt besöka något ställe där något sådant serverades.

Andra sura miner fick vi lite senare. Barnen var kissnödiga och vi letade förgäves efter en toalett. Maken tog barnen och gick i riktning mot Casinot. Vi gick in i Casinot (som var döds-tomt, det är INTE turist säsong just nu jag tror att jag skymtade en gammal dam längst bort i en vrå) och maken frågade personalen (två kvinnor) som stod och glodde i entrén, om barnen kunde få låna toaletten som låg 20 steg ifrån dörren. Nej, det gick inte för sig alls, man måste vara vuxen för att få gå på Casino. Våra barn är 3 och 5 år gamla. Maken brydde sig inte alls om deras förbud, utan sa helt lugnt, “barnen måste låna toaletten NU, vi ska inte spela” Kvinnorna utbytte de suraste blickar och bara blängde på mig som stod kvar i entrén. Fem minuter senare kom maken och barnen tillbaka, med lättade blåsor och vi tackade för oss och kvinnorna fortsatte sin sura dag utan besökare.

Vi kan skratta gott åt deras mentalitet, vi är ju inte turister i rätta bemärkelsen utan kan bara rycka på axlarna och skaka av oss deras dåliga service. Undrar om mannen utan sin kalla Mocca gjorde detsamma?

This entry was posted in Familjeliv och vardag, På resande fot. Bookmark the permalink.

2 Responses to En dag i Lucaya

  1. Mormor says:

    Njut nu av lyxen och ledigheten! Kramar

  2. Carola says:

    Tack kära mormor!

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *


*