bluffa så långt fantasin räcker.

Har ni spelat Rappakalja någon gång??

Jag hittade mitt spel och öppnade det och där gömde sig enorma skatter i form av “skratt”!!! Där låg massor av lappar ifrån sista gången jag spelade rappakalja med min lillasyster, hennes vän och min dåvarande pojkvän. Vi var uppe i en stuga i Tärnaby. Det stod så roliga saker att jag fick sitta och skratta länge…

För er som aldrig har spelat går det ut på att skriva förklaringar till konstiga, men existerande svenska ord. Den som skriver en så bra förklaring att de andra går på den så får man poäng. Det gäller alltså att ha bra fantasi (om man inte är professor i svenska språket förstås) Om man lyckas veta vad ett ord betyder så får man naturligtvis massor av poäng.

Här kommer några exempel på vad det stod på lapparna. (obs dessa förklaringar är alltså bluffar som vi har hittat på)

BIPARA = Vaneföreställning om att alla däggljur parar sig liggande.

BROCKENSPÖKE = En skepnad av en broccolistjälk när man är hjärndöd.

PROPALERA = Att gnida på skinnet tills det blir rött.

INKUNABEL = Att vara kunnig och intelligent utan att förstå att man är det.

HYLNING = En pustvind orsakad av en levande organism.

GRISGRÄVLING = En albinosugga.

GANHUND = En seriemördare som aldrig åker fast.

HYLLE = En helylle-svensk.

Spela lite RAPPAKALJA så får ni skratta åt vad ni fantiserar fram.

Att skratta är viktigt tycker jag och därför så har jag under vissa perioder i livet haft en “SKRATT-DAGBOK”. `Det behöver inte vara så märkvärdigt men när man är med om något som man tycker är väldigt roligt så skriver man ner ord eller menigar i boken så att man kan komma ihåg vad som var roligt, för ofta glömmer man ju lätt… Sen har man en egen bok full av skratt att ta fram när man känner sig sugen på att skratta. I min bok ser ett inlägg ut såhär:

“Ryssar som kör uppför backen på 3e växeln”

Nu är det bara jag och min man som kan skratta åt det för ingen annan skulle förstå vad som var så roligt.  Men jag ville bara visa att man ibland bara behöver en mening för att själv komma ihåg…

This entry was posted in Skratta lite. Bookmark the permalink.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *


*