Det är bara bra om maten dröjer lite…

På Grabbers restaurang kan man gott vänta lite till på maten.

Enligt mig är det här världens bästa familjerestaurang eftersom barnen kan roa sig och föräldrarna kan koppla av. Väljer man bord nära poolen är det lite som en flumride längst fram, man får helt enkelt förvänta sig att man blir lite blöt.
Barnen kan springa ner till stranden och leka 15 meter ifrån bordet där man väntar på maten. Ja, ibland finns det bord som står vid vattenbrynet om man vill sitta på stranden och äta istället för uppe på pooldäcket. Det finns också hängmattor som gungar trötta mammor väldigt bra.

m

grabbers3

e

hängmatta

Posted in Semestra på Bahamas | 2 Comments

Frihet

Frihet är att få sanda ner sig med den mjukaste sanden som världen har skapat.

frihet

frihet2

frihet3

Posted in Strandliv | Leave a comment

Lagunerna

Posted in Strandliv | Leave a comment

Tankar om rep

Jag kommer aldrig bli som vanligt. Bahamas har för evigt förändrat mig och det är kanske inte så konstigt.

Idag har jag tankar om rep. Hur lätt det var att få tag på rep på Bahamas. Det var bara att gå ner till stranden och leta. Atlantens vågor hade alltid spolat upp olika sorters rep på stränderna. Långa, korta, tjocka, smala… på gott och ont. Inte bra för det marina livet, men bra om man just då behöver rep till något, bara att återvända, där på stubinen. Och gratis.

En dag behövde jag rep här i Sverige. Gick till affärn. Det kändes konstigt. Köpa rep? Hela havet är fullt av rep och här ska jag stå och betala för något som är nytillverkat och onödigt. Jag vill ha vågornas rep. De som garanterat ligger där på stranden och gör onytta. De som behöver städas upp i alla fall och återanvändas till något bra.

Jag behöver en matta. Men det hör nog bahamas-livet till att göra en. Normala människor köper en matta. De köper inte rep som de sedan gör en matta av. Men det var min tanke förstås.

Posted in Tankar och babbel | 8 Comments

Saknaden

Vi saknar Bahamas på ett sådant sätt att vi vill kunna vara där ibland när Sveriges kalla vindar blåser igenom märg och ben. Men vi vill kunna komma hem lika snabbt till familj och vänner och allt som är bättre i Sverige.

Jag saknar inte spindlarna som bet mig eller de flygande myrorna som anföll mig på kvällarna. Jag saknar inte strömlösheten under somrarna. Jag saknar inte otryggheten att leva med barn på en ö utan läkare. Jag saknar inte allt som rostar av den saltiga och fuktiga luften. Jag saknar inte att putsa fönstrena en gång i veckan om jag vill se ut. Havets vindar är både bra och dåliga. De salta, fuktiga och rena havsvindarna är skonsamma mot luftvägarna men mindre skonsamma mot cyklar och tekniska prylar. Jag saknar inte den ständiga solkrämen.

Min dotter saknar huset.

“Jag vill åka tillbaka till det där huset där vi brukade bo på Bahamas” säger hon och så sitter hon och tittar på bilder. Det är hjärtskärande men ändå vet jag att hon skulle sakna många andra saker som hon har vant sig vid här i Sverige. Hon älskar att sova över hos mormor, till exempel. Det kan man ju inte på Bahamas. Hon trivs bra på dagis här också och det finns ju inte heller på Bahamas.

Sonen älskar skolan här i Sverige och blir galen när han måste vara hemma om han är sjuk. Han längtar inte till Bahamas lika mycket eftersom han har minnet av den stränga fröken färskt i minnet. Men allt det andra saknar han förstås lika mycket som vi andra. Man kan inte få allt.

Det är mycket som inte går att sätta ord på.

Jag saknar vågornas brus och dån och den sammetslena sanden. Att på sätt och vis vara utlämnad till naturen på ett sådant sätt att man var begränsad till havets blå band på nära håll. Att slippa kommersen, shopping och ha-hysteri som man så lätt rycks med i. Att slippa trafik. Att känna igen människor och hälsa på alla man möter. Att leta snäckor och drivved att göra något trevligt av. Att gå vår lugna gata och fundera på åt vilket håll man ska gå för att komma till lä-sidan. Att öppna kokosnötter. Att höra palm-bladens rassel före en storm. Att se kraften i vågorna på surfarstranden. Allt på så nära håll men ändå så mycket så ofantligt långt bort.

Jag har förändrats. Bahamas har förändrat mig till det bättre. Men jag är tacksam och glad att vi nu lever i Sverige även om våra tankar ofta tar oss tillbaka.

Vår gata… Svänger du till höger så kommer du till Atlanten. Svänger du till vänster så kommer du till Sea of Abaco.

På något sätt så tror jag att vi alltid kommer att bära känslan av stranden med oss. Denna ständigt föränderliga, härliga, mäktiga, inspirerande och rogivande plats. Denna Atlant-strand kan bjuda på alla motsatser man kan tänka sig. Orkan-vindstilla, sandigt-klippigt, rent-skräpigt, härligt-förfärligt, tryggt-farligt, mörkt-ljust…

Posted in Familjeliv och vardag | 1 Comment

Fri

Posted in Strandliv | Leave a comment

Saknaden

av en len varm sandstrand…

Idag skrev jag ett långt inlägg om vår saknad av Bahamas, men allt försvann när jag skulle lägga upp det. :( Nya tag…

Posted in Familjeliv och vardag | Leave a comment

Blue Waters of Guana Cay

Suveräna flygbilder över norra änden på Guana Cay. Håll till godo. :)

Som ni har märkt så har bloggen inte haft första prioritet efter flytten. Vi har det iallafall bra i Sverige och njuter av snöstorm just nu! Jätte-exotiskt tycker vi! På det stora hela saknar vi klimatet på Bahamas men å andra sidan är det vardagliga livet enklare i Sverige. Vi saknar strandlivet men vill alltså ha all komfort a la sjukvård, barnomsorg, tandvård, internetuppkoppling, vattenförsörjning, elförsörjning, spindelfriaa hus och allt det där andra som man som svensk tar för givet. Vi vill alltså äta kakan och ha den kvar! Skämt å sido. Valet vi har gjort är rätt och vi har haft underbara år på Bahamas men nu blir det Sverige för hela slanten.

Bahamas vilar för alltid i våra hjärtan och man kan ana ett uns av den där värmen i filmen ovan.
Filmad av före detta arbetskamrater.

Posted in Hemma i Sverige | 2 Comments

Dagens o-exotiska problem

Det är mycket barnen får lära sig i Sverige.

Hur man tar på sig ett par fingerhandskar till exempel! Sonen är 6 år och har ALDRIG behövt att lära sig hur man gör för att köra fingrarna i ett par fingerhandskar. Jag har heller aldrig behövt lära ut hur man gör! Vi stod där och slet och drog båda två, men konstaterade att det måste vara något fel på vantarna? Det gick inte! Vi slet och slet och sedan blev det ändå inte bra, men sonen gick ut, med eller utan fingrarna där de skulle vara. Ingen aning…

Allt man får lära sig att göra varje dag blir lätt. Det man inte gör blir svårt.

Min son kan sätta på sig ett cyklop och snorkel och slänga sig ut i havet och simma utan problem. Men han kan inte sätta på sig ett par fingervantar.

Posted in Familjeliv och vardag | 3 Comments

Om folks reaktioner

Om jag finge en peng för varje gång detta händer:

-Jasså, har ni flyttat till stan?
-Ja.
-Var har ni bott tidigare då?
-Bahamas.
-BAHAMAS!!!!!??????????? Herregud, vad gör ni här????????

Ja det kan man ju fråga sig eftersom folk i allmänhet vet att Bahamas har ett fantastiskt klimat och några av världens vackraste stränder. Ja, men sen då?

Faktum är att våra barn har levt i en bubbla. En bubbla av att alla känner alla, främlingar existerar i stort sett inte. Det finns ingen trafik. Kommer det någon golfbil så stannar den när man leker på gatan. Betalar för saker gör man när man kan. På ön har man kunnat köpa saker och komma tillbaka och betala senare. Restaurang-personal har också vetat exakt vad man vill ha och hur man vill ha det. Man behöver inte låsa saker eller dörrar, man litar på folk och saker försvinner inte för att någon annan tar det. Tappar man bort något så kommer det snart någon och knackar på dörren och lämnar tillbaka det, trots att det inte står namn i vad det nu var.

Reaktionen ifrån lokala invånare och vänner på Bahamas är en helt annan.
-Oj, vad bra att ni tar barnen härifrån! Spräck bubblan och låt dem komma ut i verkligheten!

Ärligt talat så tror jag det är sant. För att få normalt fungerande individer i en civilisation så behöver barnen komma bort ifrån ö-livet. Annars blir det liksom “Crocodile Dundee i stan”. Vår husläkare tyckte också att det var ett viktigt och bra beslut för oss att flytta till Sverige. De kommer däremot alltid ha möjligheten att kunna återvända eftersom de har Bahamanskt pass.

Någonstans så tror jag att närheten till naturen, havet och allt de har varit med om kommer att finnas i dem. Det finns ett uttryck som säger “You can remove the boy from the island, but you can never remove the island from the boy”

Jag tror att det ligger något i det.

Min dotter har idag tiggt till sig ett par rosa solglasögon med stjärnor på. När vi kom hem så sa hon att vi borde åka till stranden och sätta på oss bikini och hon skulle då sätta på sig sina nya solglasögon. Hmmmm, lilla vän… stranden finns här men det är KALLT!!! Det blir en ny upplevelse att stranden inte är tillgänglig året runt.

Posted in Hemma i Sverige | 5 Comments